Vi behöver slå hål på den stereotypa ingenjören

Nicole Madjar heter jag, är 23 år och förra året tog jag min efterlängtade examen efter tre år på KTH där jag utbildade mig till medicinteknisk ingenjör. Att det blev just den inriktningen var ett enkelt val. Jag ville rädda liv, så jag valde mellan att bli läkare eller ingenjör. Lotten föll på det sistnämnda då ingenjörer är absolut avgörande för att utveckla samt möjliggöra förbättringar inom den framtida vården. Jag valde ett framtidsyrke. Att jag skulle bli just ingenjör var dock ingen självklarhet. Ända sedan lågstadiet har jag fått höra från lärare att ”tjejer inte kan matematik”.

Nicole Madjar

Jag växte upp i Vasastan i Stockholm tillsammans med min familj. Stora delar av dagarna ägnade jag åt att studera. Jag har alltid tagit skolan på stort allvar och gjort mitt bästa för att få bra betyg. Två favoritämnen var matematik och naturvetenskap, men tyvärr svalnade mitt intresse för dessa ämnen under åren. Redan i lågstadiet var det en lärare som sa att ”tjejer inte kan matematik” och att vi ska välja yrken som passar oss. Det kan låta som en bagatell, men från och med då började jag successivt intala mig själv att jag inte kan matematik. Mitt självförtroende vacklade under hela grundskolan, och det har hänt tusen gånger till att lärare indikerar att tjejer inte kan matematik.

På gymnasiet valde jag naturvetenskapliga linjen med inriktning natur. Men mitt bristande självförtroende gällande matematik fortsatte i gymnasiet, ibland hoppade jag över mattelektionerna för att det var så ångestladdat att inte kunna prestera. Jag hade slutat tycka om matte. För så är det ju, om någon säger att du är värdelös på fotboll, kommer du inte längre vilja vara med på träningarna. Det är samma sak här. Jag fick också höra att jag kan sjunga, fast jag är totalt tondöv. Allt detta baserat på att jag har placerats in i ett fack med förutfattade meningar om vad kvinnor är bra på och inte lika bra på.

Mina höga ambitioner fanns fortfarande kvar och siktet var fortsatt inställt på att bli läkare eller ingenjör. Med min familjs stöttning och vänner som pushade mig som så fattade jag beslutet att söka in till medicinsk teknik på KTH. Om man tar ett steg tillbaka och kollar på sjukhusen så är det tekniken som får människor att överleva. Där finns respiratorer, dialys, röntgenmaskiner, ultraljud – allt är maskiner. Även fast mänsklig involvering fortsatt är ett faktum så är det maskinen som gör mycket av jobbet. Om mitt mål är att rädda liv bör jag alltså bli ingenjör. Det kändes också som en coolare väg att gå.

Under studietiden på KTH så engagerade jag mig bland annat i ett jämställdhetsprojekt med syfte att göra skolgången för kvinnor roligare och lättsammare. På KTH är det tydligt hur överrepresenterade männen är i antalet studenter, medan kvinnorna är överrepresenterade i antal som hoppar av utbildningen. Det är såklart jättetråkigt. Jag tror det beror på klimatet, det är väldigt grabbigt och stereotypiskt. Jag vet att många tjejer till och med gör sig mer grabbiga än vad de är, bara för att passa in. Det säger en hel del tycker jag. Personligen var det viktigt för mig att bibehålla min personlighet och mitt feminina sätt. Väl ute i arbetslivet fick jag dock äta upp detta direkt då jag var på väg att få mitt första uppdrag ute hos kund och den äldre mannen i fråga som representerade företaget sa ”Du ser inte ut som en tjej som kan jobba i labb”.

Under min studietid var det fler incidenter som vittnade om diskriminering. Under ett grupparbete med målet att bygga en robot uttryckte manliga gruppmedlemmar till den kvinnliga medlemmen att ”Du tar det administrativa, va?” och ”Vi tänker fan inte göra en rosa robot”. Jag har också upplevt lärare som utsätter tjejer för tuffare frågor vid presentationer av grupparbeten, som att de måste verifiera att de också är insatta och har bidragit, och inte åkt med på en räkmacka.

Min uppfattning är att det finns mycket att göra för att underlätta skolgången för kvinnor och göra arbetsplatser mer jämställda. Ett första steg är att bli medveten om den diskriminering som tjejer kan utsättas för. Min önskan är att chefer och rekryterare har öppna sinnen och aktivt jobbar för att slå hål på den stereotypa ingenjören. Om min lärare inte hade haft fördomen om att tjejer inte kan matte så kanske fler hade tagit steget mot ingenjörsvärlden. Nu jobbar jag på Sigma som driver projekt och brinner för jämställdhetsfrågan, det gör mig glad. Sigma kan inte ändra min upplevelse i grundskolan men de kan ta ansvar för hur jag har det på arbetsplatsen och på hur man framställer och ser på kvinnliga ingenjörer. Med det i åtanke kan nog världen se lite annorlunda ut om några år.

Läs merkeyboard_arrow_down Läs mindrekeyboard_arrow_up
close

Hej!

Vi är Sigma Industry East North. Idag kommer våra ingenjörer leverera lösningar som gör morgondagen bättre för alla.

Är du en av dom?

Jag heter Liz Granlund och är din kontaktperson när det gäller

Jag heter Mikael Hagström och är din kontaktperson när det gäller El & automation, industriell IT, Partnernätverk, Produktutveckling, Projektledning och Provning.

Jag heter Emma Nordlund och är din kontaktperson när det gäller Projektledning.

Jag heter Kristina Bjerke och är din kontaktperson när det gäller El & automation, industriell IT och QA & Validering.

Jag heter Christoffer Lindkvist och är din kontaktperson när det gäller Processteknik, Produktionsteknik, Produktutveckling, Projektledning, Provning och QA & Validering.

Jag heter Nadja Veysi och är din kontaktperson när det gäller Processteknik, Produktionsteknik, Produktutveckling, Projektledning, Provning och QA & Validering.

Jag heter Catrin von Tiesenhausen och är din kontaktperson när det gäller Stab.

Jag heter Katja Okka och är din kontaktperson när det gäller Stab.

Jag heter Moa Karlsson och är din kontaktperson när det gäller Stab.

Jag heter Vandad Banian och är din kontaktperson när det gäller Projektledning.

Jag heter Tomas Törning och är din kontaktperson när det gäller El & automation, industriell IT, Processteknik, Produktionsteknik och Projektledning.

Jag heter Magnus Schotte och är din kontaktperson när det gäller Produktutveckling.

Jag heter Erik Freese och är din kontaktperson när det gäller Stab.

Jag heter Oscar Silversparf och är din kontaktperson när det gäller Provning och Tekniska beräkningar.

Jag heter Johan Lyckestig och är din kontaktperson när det gäller Processteknik, Produktionsteknik, Produktutveckling, Projektledning och Provning.

Jag heter Magnus Johansson och är din kontaktperson när det gäller El & automation, industriell IT, Processteknik, Produktionsteknik, Produktutveckling, Projektledning, Provning, QA & Validering och Tekniska beräkningar.

Jag heter Anette Hägg och är din kontaktperson när det gäller Projektledning.

Jag heter Johan Karlsson och är din kontaktperson när det gäller Processteknik, Produktionsteknik, Produktutveckling och Provning.

Jag heter Niklas Rådberg och är din kontaktperson när det gäller Partnernätverk, Processteknik, Produktionsteknik, Produktutveckling, Projektledning, Provning, QA & Validering och Tekniska beräkningar.

Jag heter Jan Svensson och är din kontaktperson när det gäller Processteknik, Produktionsteknik, Produktutveckling, Projektledning och Provning.

Jag heter Tobias Wilhelmson och är din kontaktperson när det gäller Stab.

för att hitta din kontaktperson

Femmegineers

Fler Artiklar

REZAN MINOZADA
På andra sidan ingenjörsutbildningen
är möjligheterna oändliga

LÄS ARTIKEL!

Läs merkeyboard_arrow_down Läs mindrekeyboard_arrow_up

EMMA SANDSTRÖM
Med erfarenheter bygger
du något stort inom dig

LÄS ARTIKEL!

Läs merkeyboard_arrow_down Läs mindrekeyboard_arrow_up

LOVA ROSENQVIST
Tro på att du kan,
annars kan du alltid lära dig

LÄS ARTIKEL!

Läs merkeyboard_arrow_down Läs mindrekeyboard_arrow_up